Post- och telestyrelsen (PTS) gör årligen prognoser för bredbandsutbyggnaden och bedömningar av Sveriges möjligheter att nå regeringens och EU:s bredbandsmål.
Sveriges bredbandsmål
Mellan 2022 och 2023 minskade investeringarna i bredbandsinfrastruktur med 2 procent till 12,1 miljarder kronor. Investeringarna i fasta nät minskade med 7 procent, till 8,5 miljarder medan investeringarna i mobilnät ökade med 11 procent, till 3,6 miljarder. Investeringarna fortsätter därmed att ligga på relativt hög nivå, sett ur ett historiskt perspektiv.
Fram till 2025 väntas tillgången till bredbandsstöd hålla investeringarna i fasta nät uppe på liknande nivåer som under 2023. Investeringarna i mobilnät väntas bli fortsatt stora ett par år framöver i samband med att operatörerna genomför omfattande uppgraderingar av näten under 5G-utbyggnaden.
Regeringens mål för 2025 (”2025-målet”) består av tre delmål som alla måste vara uppfyllda för att det övergripande målet ska anses uppfyllt. Det första delmålet är att 98 procent av alla hushåll och företag i Sverige antingen bör vara anslutna till eller ha bredbandsinfrastruktur i sin absoluta närhet (i fortsättningen ”tillgång”) som medger minst 1 Gbit/s. Det andra delmålet är att 1,9 procent av resterande hushåll och företag bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s. På motsvarande sätt innebär det tredje delmålet att de sista 0,1 procenten av alla hushåll och företag bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s.
I oktober 2023 hade ca 98,6 procent av alla hushåll och företag tillgång till 1 Gbit/s, vilket innebär att regeringens delmål för 1 Gbit/s är uppfyllt. PTS bedömer att gigabittillgången kommer att öka ytterligare efter 2025. De 5,1 miljarder kronor som finns i bredbandsstöd för åren 2023–2027 hinner förmodligen inte resultera i färdiga anslutningar till 2025 men kommer på några års sikt att bidra till förbättrad tillgång till 1 Gbit/s i glest bebyggda områden. Denna utbyggnad kommer även att öka tillgången till 100 Mbit/s efter 2025.
I oktober 2023 hade ca 98,8 procent av hushållen och företagen tillgång till 100 Mbit/s. Därmed ligger tillgången nära delmålet men de återstående byggnaderna är mycket avlägset belägna eller svåra att nå av andra skäl, vilket gör att den sista biten av utbyggnaden kommer att bli svår. Enligt PTS prognos kommer varken fibernät eller markbaserade radionät att byggas ut i den omfattning som krävs för att uppnå delmålet till 2025. Bredband via satellit kommer därmed att bli avgörande och förmodligen behöver tiotusentals användare förlita sig på satellitlösningar om delmålet ska nås. Redan idag finns visserligen satellittäckning från Starlink som möjliggör bredband med en marknadsförd hastighet på 100 Mbit/s över hela Sverige. PTS bedömer dock att satelliternas kapacitet förmodligen inte räcker till att ge 100 Mbit/s i faktisk hastighet till alla de användare som återstår 2025.
Enligt PTS kartläggning hade drygt 99,8 procent av alla hushåll och företag tillgång till 30 Mbit/s i oktober 2023. Som nämnts ovan täcks dock hela Sverige av satelliter som förmodligen har tillräcklig kapacitet för att ge minst 30 Mbit/s till de ca 6 000 hushåll och företag som saknar sådan tillgång enligt PTS statistik. I dagsläget är Starlink den enda aktören i Sverige som tillhandahåller satellitabonnemang med hastigheter som uppfyller regeringens mål. Detta medför en viss sårbarhet eftersom hushåll som är beroende av satellit skulle förlora tillgången till 30 Mbit/s om Starlink slutar att tillhandahålla tjänsten.
PTS gör följande prognoser för de tre delmålen:
1. Upp till 99,1 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha tillgång till minst 1 Gbit/s.
2. Upp till 99,3 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha tillgång till minst 100 Mbit/s.
3. 100 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha tillgång till minst 30 Mbit/s.
Osäkerheten kring delmålet om 100 Mbit/s gör att PTS bedömer att det sannolikt inte kommer att vara uppnått 2025. Detta innebär också att det övergripande målet om att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025 sannolikt inte kommer att nås.
EU:s mål
EU:s mål för digitala infrastrukturer innebär att alla hushåll i EU ska vara anslutna till ett gigabitnät samt att alla befolkade områden täcks av 5G-nät år 2030. Med de förutsättningar som råder idag kommer det, enligt PTS bedömning, bli svårt att nå 100 procent hushållstäckning för gigabitnät i Sverige till 2030. Till skillnad från regeringens bredbandsmål räknas bara de hushåll som faktiskt är anslutna till lämplig infrastruktur in i uppfyllelsen av EU:s mål. Andelen hushåll i Sverige med en faktisk anslutning till gigabitnät var 88,5 procent enligt PTS rapportering till EU för år 2023 och myndigheten bedömer att andelen kommer att öka under perioden fram till 2030, bl.a. genom stödfinansierad utbyggnad. Det befintliga bredbandsstödet bedöms dock inte vara tillräckligt för att ge 100 procent av hushållen gigabitanslutning. Detta beror på att kostnaderna för kvarvarande hushåll uppskattas stiga exponentiellt vid utbyggnad av de nät som EU i nuläget definierar som
gigabitinfrastruktur. Hur långt Sverige når mot målet beror också på hur stor andel av de hushåll som har möjlighet att ansluta sig till gigabitnät som faktiskt också kommer att göra det.
PTS bedömer slutligen att Sverige kommer att nå EU:s mål om full 5G-täckning i befolkade områden till 2030. Begreppet ”befolkade områden” är inte närmare preciserat men mäts i form av hushållstäckning i EU-kommissionens egna uppföljningar av målen. PTS senaste kartläggning visar att ca 90 procent av alla hushåll i Sverige hade täckning av 5G-nät i oktober 2023. Det går förhållandevis snabbt att bygga ut ett mobilnät med stor befolkningstäckning. Operatörerna kan oftast använda befintliga sändarplatser och en stor del av utbyggnaden kan således realiseras enbart genom att uppgradera radioutrustningen. Det tog ca fem år för operatörerna att bygga ut 4G-nät som täckte så gott som alla hushåll i Sverige och om det skulle ta lika lång tid att bygga ut 5G-näten så borde Sverige uppnå nära 100 procent befolkningstäckning runt 2025. Även om ”befolkade områden” ges en vidare tolkning än enbart hushåll så väntas 5G-näten i Sverige nå över 99,5 procent av alla befolkade områden till 2030.
EU:s mål säger inget om vilka frekvensband som ska användas eller vilken typ av 5Gnät som ska täcka befolkade områden. I diskussionen om målet är det dock viktigt att tänka på att olika frekvensband är olika väl lämpade för skilda geografiska områden och användningar. Utbyggnad av 5G i höga frekvensband som 3,5 GHz är därmed inte alltid den bästa lösningen. I glest befolkade områden kan t.ex. lägre frekvensband vara mer kostnadseffektiva för att ge höga hastigheter till slutanvändarna. För tillämpningar där det är viktigt att skicka data från användare eller sensorer kan också låga frekvensband vara mer effektiva eftersom upplänkstäckningen normalt sett är väsentligt bättre där än i höga band.
Uppgraderingen av mobilnäten till 5G standalone (5G SA), som väntas ske till 2030, kommer att möjliggöra nya tillämpningar och högre tjänstekvalitet.Uppgraderingen i sig kommer däremot inte att medföra någon ökning av kapaciteten i näten.